Idag presenteras ett förslag på att slopa en av två sjuklöneveckor. Arbetsgivare har under nära 20 år haft ansvaret för utbetalningar av sjuklönen de två första veckorna när en löntagare blir sjuk. När detta system infördes på 1990-talet så fick arbetsgivarna en öronmärkt skatterabatt på arbetsgivaravgiften med 7 procentENHETER. Det motsvarar ca 12-13 procent av den dåvarande arbetsgivaravgiften. Denna rabatt har finansierat utbetalning av sjuklöner samt administration. Det har aldrig varit arbetsgivarna som finansierat detta med eget kapital.
Att slopa det ekonomiska ansvaret för en sjuklönevecka kostar ca 1.500.000.000 kronor för statsbudgeten/skattebetalarna. En summa som arbetgivarna redan får betalt för genom den öronmärkta sänkningen av arbetsgivaravgiften.
Q) Det enda rätta för att finansiera denna "reform" är väl att halvera den öronmärkta sänkningen till 3,5 procentENHETER genom att höja nuvarande arbetsgivaravgiften med 3,5 procentENHETER.
Att återigen vältra över det ekonomiska ansvaret på skattebetalarna genom att låta arbetsgivarna behålla denna öronmärkta skatterabatt är omoraliskt.
Att slopa det ekonomiska ansvaret för en sjuklönevecka kostar ca 1.500.000.000 kronor för statsbudgeten/skattebetalarna. En summa som arbetgivarna redan får betalt för genom den öronmärkta sänkningen av arbetsgivaravgiften.
Q) Det enda rätta för att finansiera denna "reform" är väl att halvera den öronmärkta sänkningen till 3,5 procentENHETER genom att höja nuvarande arbetsgivaravgiften med 3,5 procentENHETER.
Att återigen vältra över det ekonomiska ansvaret på skattebetalarna genom att låta arbetsgivarna behålla denna öronmärkta skatterabatt är omoraliskt.
